v. 8 Bivack 2.0

Med släp och bilar fyllda av pulkor och turskidor for vi mot Hemavan måndag morgon. Vi mötte upp Per och Bea från Fjäll23 på Naturum, där vi gick igenom veckans plan och en kort repetition om hur man bygger en bivack. Det strålande solskenet lockade och efter lite fika och justeringar av pulkorna gav sig klassen ledda av Per av mot Murtserbäcken/Mohtserejohke. Vinterns första riktiga fjälltur, härligt att vara ute igen! Efter några timmar var vi framme vid Pers tilltänkta vinddriva och bivackbyggandet tog sin början. Den här gången hann vi alla få klart bivackerna för att kunna sova i dem, till skillnad från förra året då snödrev och verkligt hård snö gjorde grävandet betydligt mer tidkrävande. Skön trött var man dock då man kröp ner i sovsäcken den kvällen. Följande dag förbättrade vi våra bivacker, mestadels genom att höja taket. Väldigt skönt när man kan stå i bivacken eller sitta på britsarna utan att slå i huvudet. Vi fick också 30 minuter på oss att bygga egna nödbivacker, bra träning och kul att inspireras av varandras tankar. Per visade oss sedan hur en testgrop för snöprofil och stabilitetstester kan göras. Vi kunde se hur svaga lager kring de begravda skararna gav vika vid belastning. Plan A var att dag 3 fortsätta med pulkorna över passet mellan Mohtseregovre och Murtsertoppen och slå läger bort mot Syterskalet. På grund av gruppens mående övergick vi dock till plan B, att gå över till Kobåset. Där även chansen till topptur i det fina vädret lockade. Med krånglande magar vände nästan halva gruppen åter mot Hemavan medan sex av oss fortsatte in i Kobåset. Vi hittade en fin lite höjd en bit in i dalen där vi kunde slå upp våra tält, utan risk för att eventuella lavin skulle nå dem. På en av östsluttningarna såg vi käglan och brottkanten från en mindre lavin som måste släppt tidigare på morgonen, precis i enighet med lavinprognosen: drevsnöflak i läsluttningar över 30°. Så just som vi satt där och åt vår lunch dök en snowboardåkare upp just intill brottkanten. Han hann inte mer än börja sitt åk skier’s left om den gamla lavinen förrän en betydligt större sprack upp just nedan honom. Turligt nog kunde han svänga undan och tog sig ner oskadd. Vi fick en tydlig lektion i var man inte skulle åka idag. Det blev sedan två fina åk i solskenet, för oss som släpat med topptursutrustning. Mycket intressanta diskussioner kring lavinfara, snötäckets stabilitet och vägval längs vägen upp. När så solen försvunnit bakom fjället byggdes dass-palats och vindskyddat gemensamt kök, treveckorstursvibbar! Dagen efter hade vädret slagit om; vinden tilltagit och sikten försämrats. Vi bröt läger och skidade tillbaka till Hemavans Naturum där vi fick lära oss om djurspår av Jens Andersson. Härligt rosiga i ansiktet av sol och vind, med nöjda leenden och var sin kopp kaffe eller choklad i handen. Fint avslut!


Tidigare Inlägg
Senaste Inläggen