GROTTKRYPNING I NORGE

Man vill ju inte ta ut sig i onödan så grottveckan inleddes med en ledig Måndag. På tisdagen satt hela klassen tillsammans i klassrummet och hjälptes åt att laga de tälten som med tiden oundvikligen har slitits och gått sönder.

På onsdag hade klassen gjort sig förtjänt av lite motion och ute-tid. Detta var första gången som Fjälledarspelen anordnades. En tävling med fyra lag där allt ifrån tältuppsättning på tid till kartsymbolsstafett till frågesport satte deltagarna på prov. Dagen spenderades utomhus vid ett vindskydd och det var nöjda miner och rosiga kinder som följdes åt på vägen hem.

Torsdagen och fredagen lades all energi åt att komma i ordning inför grotturerna som skulle ske över helgen strax utanför Mo i Rana.

Efter en utmanande och spännande bilresa på delvis väg delvis is var vi framme. Guiderna presenterade utrustningen som vi skulle ha för helgen och ett febrilt letande efter storlekar inleddes. När väl alla var färdigkittade och någorlunda mätta efter en fika så bar det av mot första grottöppningen. Vi slukades fullkomligt av jorden och berget. Väl inne i en av de inre salarna släckte vi alla pannlampor och ett totalt mörker var det ända som kvarstod.

Efter lite generell information i mörkret var det dags att tända igen och gå en sväng tillsammans. Poängen med denna korta rundtur var att vi skulle lära oss tyda de kartor vi fått ut och förstå avståndsförhållanden. När väl alla förstått hur grottan i verkligheten förhöll sig till grottan på kartan fick vi utforska två andra gångar som båda slutade i varsitt vattenlås i par om två. I det ena vattenlåset fanns till och med en fisk, en liten blek röding som inte såg speciellt frisk ut men som ändå gjorde stor succé då det var det ända livet vi stötte på förutom oss själva.

På söndagen gick vi högre upp på samma berg och gick in i en ny grotta. Den här gången fick kartan en helt ny innebörd då det var ett oerhört komplext system, liknande en labyrint, med en ingång till det aktiva systemet. Men med våra rutinerade guider framför, emellan och bakom oss klarade vi av att ta oss igenom detta virrvarr av gångar och få se ett hål som kallades avgrunden och lite av det aktiva systemet.

Att påstå att fladdermöss är skickliga flygare är nästan en underdrift. Vi hade sådan tur att i en av gångarna, där vi på alla fyra var tvungna att krypa fram, satt en liten fladdermus. Att få se detta var, enligt min personliga åsikt, något alldeles extra då man befann sig enbart några centimeter ifrån denna mystiska varelse. Jag önskar att jag kunde förmedla på ett förståeligt sätt vilken sorts skicklighet det hade krävt av denna lilla bevingade luddboll att ta sig dit vi träffade den men då blir jag nog tvungen att ta med er till den platsen.

Allt som allt var detta en av de häftigaste veckorna hittills. Att själv få utforska en grotta och, för sig själv i alla fall, upptäcka något helt nytt och annorlunda var det många som tog med sig där ifrån. För er som aldrig provat kan jag bara säga att speleologi erbjuder fortfarande möjligheter till ny nyupptäckter och spännande äventyr.

/Johan

#grottor #norge #tältlagning #fjälledarspelen #moirana #blåställ #hjälm #pannlampa #spännande #labyrint #fladdermus #speleologi #äventyr

Tidigare Inlägg
Senaste Inläggen